Saaristomeren Meriarkeologinen Seura (SMS) ry Föreningen är verksam i Skärgårdshavet av aktiva, marinarkeologi intresserade sportdykare. Föreningens hemmaplats är Kasnäs, som förutom att vara en ypperligt läglig baspunkt, även har all service en dykare behöver. SMS letar systematiskt vrak på alla tillhandahållande förfaringssätt. Vi rapporterar alla fynd till Museiverket och vi deltar även vid behov i förundersökningarna av fynden. SMS skolar även sportdykare i marinarkeologins grunder, första kursen, våren 1998, innebar att runt 20 nya dykare anslöt sej till distriktet. För skolningen i denna kurs svarade Finlands Sjömuseums sakkunniga personal, och för det praktiska fältjobbet hade en del av eleverna chans att delta i letningarna efter vraket Vrouw Maria som pågick samma sommar i far vattnen kring Jurmo. Vad är marinarkeologi Marinarkeologins viktigaste forskningsobjekt är människan, inte sjunkna fartyg, som den allmänna uppfattningen är. Människans aktivitet och inflytande på omgivningen är förstås enligt flera vetenskapliga förgreningar ett intressant ämne. Marinarkeologin satsar på forskningen via dess förekomst, där människan har växelverkat med havet, sjöar och floder. Genom fartygsvrakens laster har forskarna ny vetskap om egentliga affärsförhållanden och förstår därmed bättre blandningar av kulturer och livsstilar mellan en plats och en annan. Även undersökningar av sjunkna slottsbyggnader och hamnkajer hör till marinarkeologins distrikt, även fast det i huvudsak är en historisk fråga och inte nödvändigtvis innehåller nånting från sjöfartens tidiga skeden. Marinarkeologins undersökningsmetoder Trots den allmänna uppfattningen försöker inte marinarkeologerna bärga skatter från fartyg för att undersöka och konservera. Ett föremål som är lösgjort från sin ”riktiga” miljö har förlorat en del av sitt informationsvärde. Ett fratygsvrak är för historikerna, en unik givande tidskapsel, en riktig miniatyrvärld. På land gjorda fynd, är ofta svåra att undersöka p.g.a. att ovanpå de äldsta föremålen har det samlats genom åren yngre föremål och dessa kan vara svåra att urskilja från varann. Börjar man gräva t.ex. på en gravplats från stenåldern kan det hända att man stöter på en plastkasse från ett supermarket! Fynd från fartygsvrak är nästan utan undantag från ett tidevarv inom några år. Marinarkeologin bygger på en såkallad ”icke våldförande” undersökning och ett lyft av föremålet kommer tidigast i fråga, då man är helt säker på att fyndet inte ger mer information åt forskarna. Marinarkeologi som hobby Till marinarkeologi hobbyn hör oftast ett intresse för sportdykning och sportdykningen igen till att leta vrak och undersöka dessa. De yrkesmässiga marinarkeologerna vågar sej sällan och simma, när amatörerna igen oftast förbrukar fritiden i huvudsak dykande. Finska sportdykare har i åratal fungerat som ”officiella” frivilliga, till hjälp för marinarkeologin. Pengarna till den sjöhistoriska forskningen är det ont om och myndigheterna är tacksamma för mottagande av vrak information av dessa icke ”officiella” forskare. Nytta och nöje visar sej i det här fallet fungera ihop! |
